Född
1700
1
.
Död
1752-10-02
i Hammar, Ytterlännäs (Y)
2
.
Från Lo, Styrnäs då hon gifte sig
Om aftonen den 1 oktober 1752, hade lappdrängen Nils Mauritzson från Ytterlännäs socken, kommit vandrande längs vägen till båtsmanstorpet i Östhammar i nämnda socken. Båtsmannen Erik Friman var borta i tjänst i Stockholm, men hans hustru, Anna Eriksdotter, satt ensam hemma. Han var sedan ett tag skyldig 3 Daler kopparmynt och när han nu hade tjänat lite pengar, tänkte han betala av 6 marker kopparmynt på skulden.När Nils steg in i torpet, satt hustrun till större delen avklädd vid spisen och rökte tobak, enligt Nils egen uppgift vid tingsrannsakningen den 26 oktober inför Boteå häradsrätt. Under den dispyt som hade uppkommit om den återstående betalningen, hade han kommit på mordiska tankar att avhända henne livet, och på så sätt skulle han obehindrat komma över hennes egendom.Anna, som hade blivit uppretad av hans oförskämdhet, tog upp en käpp från golvet och hotade att köra ut honom genom dörren. Samtidigt fattade han tag i en karmstol, med vilken han slog tre hårda slag mot hennes ansikte så att stolen gick sönder och Anna föll omkull på golvet. Hon hade dock rest sig upp och skyndade sig fram till dörren. När Mauritzson fick se den stora saftpannan som stod på spisen, tog han den och slog henne så hårt i bakhuvudet att pannan föll ur handen. Anna segnade ned till golvet och gav därefter inga tecken på liv, utan hade i samma stund då slaget tillfogades, avlidit.Efter dådet, hade Mauritzson tagit en yxa och högg sönder en kista som stod i kammaren. Ur kistan hade han tagit omkring 14 Daler kopparmynt (712 kr), tre guldringar, en silkesnäsduk, ett lakan, halsduk och skjorta i lärft samt en vit linnetröja. Persedlarna tog han sedan med sig och begav sig först till Vik i Torsåkers socken, och sedan till sin koja i skogen. Vart hans stuga var belägen, framkommer inte i hovrättsutslaget. En del av det stulna hade haft i kojan och det övriga hade han gömt undan på åtskilliga ställen i skogen. Dagen efter mordet förrättades besiktning av den döda kroppen, som visade på obotliga sår och åkommor i huvudet, att hon hade ljutit döden genom våldsam handverkan.Häradsrätten dömde Nils Mauritzson till döden, men målet sändes vidare till Svea hovrätt för dess avgörande. Hovrätten fastställde häradsrättens utslag i förmåga av 20 kap. 1 § Missgärningsbalken, att Nils Mauritsson hade själv gjort sig skyldig till välförtjänt straff att mista högra handen, halshuggas och därefter steglas på det sättet att huvudet och handen sätts på en påle och den övriga kroppen läggs på fyra stegel. Den 1 februari 1753 verkställdes dödsstraffet i Grytån i Väja, Ytterlännäs socken, enligt befallningsmannen Henrik Berlin, komministern Jöns Hornaeus samt nådårspredikanten Petrus Hyttring.Fotnot: Nils Mauritzson möjligen son till bonden Mauritz Nilsson och hans hustru i Salom, Torsåker. EDIT: Oklar uppgift, domboken ska granskas.Gävleborgs läns landskansli (X) DIb:2 (1744-1754) Bild 530
